Nya mötesplatser gestaltas i Falkenberg

Falkenbergs centrum får två viktiga tillskott när kunskaps- och kulturcentrumet KKC Argus byggs och en ny stadspark anläggs. Konstnären Olivia Plender fick uppdraget att undersöka förutsättningarna för konstnärlig gestaltning innan kommunen upphandlade ansvarig landskapsarkitekt. Kommunen tog initiativ till ett samarbete med Statens konstråd för att aktivt arbeta med den nya stadsparken som planeras utifrån ett invånarperspektiv.

Projektområdet ligger i Falkenbergs centrala delar. Här kommer bland annat gymnasieskola, bibliotek, kulturskola och turistinformation att rymmas i det kommande KKC Argus, som beräknas stå klart för inflyttning 2020. Bakom Argus ska Falkenbergs nya park Dialogen anläggas. Placeringen mellan Stortorget och den befintliga gymnasieskolan,med Argus huvudentré mot Stortorget, gör att parken kopplar ihop stadskärnan med staden norrut. Falkenbergs kommun har redan tidigare genomfört flera dialoger kring parken och vill genom ett konstnärligt samarbete arbeta vidare med medborgarnas tankar och synpunkter inför den kommande gestaltningen.

Fysisk gestaltning som tar ett helhetsgrepp

Konstnären Olivia Plender har fått i uppdrag att lämna ett skissförslag för en fysisk gestaltning som tar ett helhetsgrepp kring situationen där både parken och Argus ryms, även interiört. Konstnären valdes för uppdraget utifrån sin forskande inriktning med tydligt fokus på lärandemiljöer och kunskapsspridning. Uppdraget föregicks av ett dialogarbete med främst ungdomar, i kommunens regi. Arbetet har konstnären tagit vidare och utvecklat till att även innefatta såväl bibliotekarier som lärare verksamma inom Argus och civilsamhälle. Däribland en grupp kvinnor med särskild kunskap om att tillverka lapptäcken. Initialt var målsättningen att utifrån den kunskap som inhämtats från verksamma och boende i området, skulle konstnären arbeta fram ett förslag tillsammans med upphandlad landskapsarkitekt. Detta för att integrerat kunna knyta ihop gestaltningen av parkens utomhusmiljö med gestaltningen av byggnadens inre rum.

Konstnär engagerad i tidigt skede

Tidsplanen kring parken har varit oklar och är i dagsläget uppskjuten på obestämd tid, något som ofta händer i stadsutvecklingsprojekt. Eftersom konstnären här – till skillnad från i många andra fall – innovativt kontrakterats så tidigt i processen att landskapsarkitekt ännu inte har upphandlats, kommer konstnären nu självständigt att arbeta vidare utifrån de nya förutsättningarna. Uppdraget är att ta fram en skiss för gestaltning i och omkring byggnaden där ett koncept för parken ingår. I de flesta andra fall har konstnärer att förhålla sig till landskapsarkitekters idéskisser och program, när de ofta för sent i en stadsutvecklingsprocess anlitas för konstnärligt arbete. I Falkenberg blir det tvärtom: konstnärens idéskiss kommer att fungera som underlag att förhålla sig till för kommande landskapsarkitekt som upphandlas. Genomförandet av projektet beräknas i skrivande stund kunna påbörjas under 2021.

Det som är intressant i projektet utifrån ett stadsutvecklingsperspektiv handlar som framgått till stor del om hur en konstnär kommer in före upphandlad landskapsarkitekt. Det stora utrymme som finns för dialog och deltagandeprocesser i konstnärens uppdrag gör det också intressant i förhållande till utvecklingen av platsen som helhet. Det är kanske framför allt detta, och komplexiteten i ett stadsutvecklingsprojekt, som skiljer sig från ett mer traditionellt konstnärligt skissuppdrag där ett konkret förslag till gestaltning tas fram. Konstnären får utrymme för deltagande i stadsutvecklingsprocessen på ett fördjupat sätt, genom att till exempel löpande ingå som del av en arbetsgrupp, eller, som också är fallet här, att konstnären får tid att träffa människor, samtala med olika inblandade i processen och möjlighet att starta egna arbetsgrupper.

Konsten får möjlighet att lämna avtryck

Det finns såklart ingen tydlig gräns mellan konst i det offentliga rummet och konst i stadsutveckling – men ofta knyts projekt till stadsutvecklingsbegreppet utifrån hur komplex situationen är, eller hur mycket som är i rörelse och förändring på platsen när konsten kommer in. Här fanns en förväntan på konsten, och ett utrymme för den, en möjlighet att sätta avtryck i hela processen. Inte bara på en begränsad, fysisk plats. I projektet i Falkenberg blir det tydligt hur viktigt det är att behålla dynamiken i en process även när den tar omvägar eller då byggprojekt stannar upp. Att öka kunskapen om hur ömtålig och ibland utsatt konstnärens arbetssituation är i dessa både långsamma och komplexa processer. Hur vi kan hantera detta blir viktigt även framöver.