Konstverket ”Apollon och Dafne” på Ekonomikum har väckt många känslor genom åren och mött stort motstånd.
I vilken form kom kritiken?
En emaljmålning baserad på en barnteckning föreställande en man med erigerad penis som jagar en kvinna. Det är ett motiv som ingår i konstnären Mikael Richters tredelade verk Apollo och Dafne placerad i en entré och korridor till Ekonomikum vid Uppsala universitet. Kritiken har varit återkommande och hård, såväl före som efter invigningen. Verket har bland annat kallats för ”våldtäktskonst”, ”stötande” och ”av sextrakasserande karaktär”.
Hur hanterades frågan?
En kritisk diskussion om motivvalet drog igång redan när konstnären producerade verket. Mikael Richter tog då fram en mer jämställd version på emaljmålningen där Dafne istället jagar Apollo. Målningen har varit tänkt att vid slumpmässiga tider cirkulera i entréhallen längs med en kedja i taket. Däremellan skulle den vara dold i ett gökur. Tekniken har dock aldrig fungerat och målningen förblev dold i gökuret på obestämd tid.
I mars 2015 arrangerades ett panelsamtal om konstens roll på universitetet. Mikael Richters verk var ämnet för dagen. Ett stort antal personer slöt upp i publiken. I panelen deltog bland annat konstnären, en representant för Statens konstråd och personal från universitetet. Samtalet ändrade kanske inte kritikernas uppfattning om verket, dess främsta uppgift var snarare att öppna upp för diskussion och för en stund se verket med andra ögon.
I dag, 2017, är verket Apollo och Dafne fortfarande kvar. Men emaljmålningen har fortsatt att vara dold.