Enprocentsregeln i Norden

I hela Norden tillämpas olika former av enprocentsregeln. Precis som i Sverige. Och precis som i Sverige utvecklas tankarna om procentsinsatser för konst under 1930-talet.Efter andra världskriget formaliserades tankarna genom olika riktlinjer för finansiering av konst i samband med offentligt byggande.

Strategierna är likartade i alla länderna och lägger betoning på att: förbättra konstens och kulturens tillgänglighet; främja människors välbefinnande; skapa en bättre byggd miljö med hjälp av högkvalitativ arkitektur, design och konst; främja konstnärligt skapande och produktion i länderna samt att; konsten ska tillägga en kvalitativ dimension och vara en del av den helhetsbild som byggnaden och dess omgivning är avsedda att skapa. Liksom Statens konstråd har en betydande roll för enprocentsregeln i Sverige har även grannländerna egna motsvarigheter som arbetar med att främja och verkställa de respektive procentstrategierna.

Danmark

Danmark tillämpar en enprocentsregel – Cirkulære om kunstnerisk udsmykning af statsligt byggeri m.v.(Kunstcirkulæret) – som gäller statligt byggande. Detta innebär att medel motsvarande 1,5 % av byggprojektkostnaderna måste enligt regeln avsättas för konstnärlig gestaltning när byggnaden är statlig eller byggd för att användas av institutioner som får mer än 50% i driftbidrag från staten. Kunstcirkulærethar använts sedan 1980-talet. Regioner och kommuner kan själva välja huruvida medel ska avsättas för konstnärlig gestaltning i offentliga rum eller ej och är därför inte skyldiga att följa Kunstcirkulæret. Myndigheten Statens Kunstfond har en betydande roll för verkställandet av Kunstcirkulæret. Statens Kunstfond ger konstnärlig rådgivning i projekt som faller inom ramen för Kunstcirkulæret. Om det belopp som avsatts för konst överstiger 250 000 DKK är konstnärlig rådgivning obligatorisk men frivillig om beloppet är mindre. När beloppet inte överstiger 250 000 DKK kan ytterligare finansiering för konst sökas från Slots- og Kulturstyrelsen via Statens Kunstfond.

Finland

I Finland finansieras mycket konst i det offentliga rummet genom den så kallade enprocentsprincipen som anger att cirka en procent av byggprojektkostnaderna avsätts för konstnärlig gestaltning. I Finland har enprocentsprincipen använts sedan 1960-talet. Den fungerar som en rekommendation och modell som tillämpas i statliga byggprojekt och av regioner, kommuner, städer eller privata aktörer. Taike (Centret för konstfrämjande), som ligger under Undervisnings- och kulturministeriet, har en viktig roll för främjandet av enprocentsprincipen i Finland och tillhandahåller sakkunnigtjänster i frågor som gäller enprocentsprincipen och offentlig konst. Taike kan även bevilja ytterligare ekonomiskt stöd till konstprojekt.

Island

I Island finansieras konst i offentliga rum och miljöer genom en enprocentsregel enligt bildkonstlagen (Myndlistarlög) 2012 nr. 64 25 juni, artikel 14. Lagen innebär att minst en procent av den totala byggkostnaden för en ny offentlig byggnad ska avsättas för dess konstnärliga gestaltning.Islands enprocentsregel har använts sedan 1980-talet och tillämpas på både statlig och kommunal nivå. För konstnärlig gestaltning vid offentlig nybyggnad måste de som avser att bygga söka professionell rådgivning från styrelsen avStatens konstdekorationsfond (Listskreytingasjóður) som ligger under Ministeriet för utbildning, vetenskap och kultur. Styrelsen står också för tilldelning av bidrag för tillägg av konstnärlig gestaltning i äldre statliga och kommunala offentliga byggnader och hyreshus enligt bildkonstlagen artikel 17.

Norge

Norges finansiering av konstnärlig gestaltning i offentliga rum när staten bygger, sker enligt Kunstordningen. Kunstordningen är en lag stadgad enligt den kungliga resolutionen av 5. september 1997 och föreskriver att 0,5 – 1,5 % av budgeten för nya statliga byggprojekt avsätts för konst. Några kommuner har på eget initiativ infört riktlinjer för finansiering av konst i samband med offentligt byggande. INorge hanteras den statliga offentliga konsten genom KORO (Kunst i Offentlige Rom) som är en myndighet under Kulturdepartementet. KORO är landets största producent av visuell konst. Genom KORO kan även kommunala, regionala och privata aktörer söka bidrag enligt lokalsamfunnsordningen (LOK).