Konstverk bestående av en talande båt och en njalla i trä på en förskolegård

Saga och samisk identitet kopplas samman på förskolan i Jokkmokk

På en förskola i Jokkmokk finns tre ljudkonstverk inspirerade av samiska traditioner. Verken lyfter fram en samisk identitet och blir ett pedagogiskt verktyg, men fungerar också som argument för mer konst i kommunen.

Under våren 2018 drog arbetet med Giella förskola igång. Det började med att Sameskolstyrelsen ville beställa en konstkollektion när förskolan behövde byta lokal, men slutade i någonting helt annat.
– Man vill smycka ut tomma väggar. När konsten kom på tal blev det tydligt att vi kunde göra mer. Vi såg en möjlighet att göra ett permanent konstverk som kunde ha flera användningsområden, berättar Henrik Blind, kommunalpolitiker i Jokkmokk.

Samiska språk skulle vara fokus i konstprojektet, och det bestämdes att lokala konstnärer skulle skapa ljudkonstverk tillsammans med barnen. Arbetssättet, att gammal och ung arbetar tillsammans, kan kopplas samman med samiska traditioner. Under workshops med barnen utarbetade konstnärerna Joar Nango, bildkonstnär och arkitekt, och Anders Rimpi, ljudkonstnär och kompositör, tre verk. En sten som jojkar, en båt som berättar om färder den gjort, och en njalla (ett slags förråd) där en björkvril talar om framtiden. Delar av det omgivande landskapet blev gestaltningar som utgick från ett lokalt sammanhang och stärker ett viktigt arbete med samiska språk i kommunen.

Konst för lek och reflektion

Henrik Blind beskriver hur de ville att konsten skulle utgå från samiska traditioner som muntligt överförande av berättelser. Eftersom förskolan arbetar mycket med barnens samiska språkförståelse var tanken att konsten skulle kunna integreras med undervisningen på förskolan.
– Jag tycker att det är viktigt att man inte bara tänker endimensionellt när det kommer till konst. I det här fallet är det tre installationer som är anpassade för en viss plats, de är inte bara konstverk utan också en del av barnens skolgård. Genom ljudkonsten lyckades vi jacka in i både pedagogiken på förskolan och det samiska sättet att se på naturen som besjälad, så konsten blev verkligen mångfacetterat, säger Henrik Blind.

Konstverken är anpassade efter barnens perspektiv. Du måste krypa ihop vid stenen för att höra den berätta, sätta sig under båten för att höra om resorna den talar om. Henrik Blind berättar att barnen under invigningen tog över verken och gjorde dem till sina egna, till sin lekplats, medan de vuxna tittade på utformningen och intresserade sig för det konstnärliga.
– Det har funnits en otrolig stolthet från kommunens sida, från att Sameskolstyrelsen tog beslutet att göra installationerna till att de faktiskt stod där. Och jag tror att mindre inlandskommuner som Jokkmokk behöver den här typen av verk för att kunna argumentera för konst. Det visar att det finns flera olika användningsområden för konst, samtidigt som den också bevisar att konsten verkligen är för alla.

Möt konstnärerna Anders Rimpi och Joar Nango, barn och personal på Giellaförskola

Film om processen bakom verken i Jokkmokk av Anders Rimpi och Joar Nango Foto: Ricard Estay

Tre viktiga punkter för konsten i Jokkmokk

● Var prestigelös – det går inte att ha en färdig plan, konsten behöver få växa fram i mötet mellan, i det här fallet, konstnärerna och barnen.
● Kategorisera inte konsten – konsten kan ha flera målgrupper och användningsområden.
● Ha koll på underhållet – se till att det är tydligt vem som har ansvar för konsten efter att den står färdig.