Konstnärliga råd

I stället för att ha en offentlig konstansvarig, eller en enhet som arbetar med offentlig konst, arbetar var femte kommun i Sverige med konstnärliga råd.

De konstnärliga råden kan fungera som en permanent samrådsgrupp, det vill säga vara den grupp som arbetar med en kommuns samtliga offentliga konstprojekt. Råden kan också vara den grupp som utformar förutsättningarna för konstprojekten. Sammanfattningsvis: I stället för att tillsätta en specifik samrådsgrupp eller projektgrupp för varje konstprojekt finns ett konstnärligt råd för alla konstprojekt.

Konstnärliga råd – sammansättning

Vilka som ingår i det konstnärliga rådet varierar från kommun till kommun. Gemensamt för de flesta är att de har en blandad representation av många olika kompetenser. År 2018 ingick enligt Konstnärsnämnden arvoderade bild- och formkonstnärer eller konstkonsulter i fler än hälften av kommunernas konstnärliga råd. Andra vanliga representanter är kulturtjänstepersoner, politiker, representanter för bostads- och fastighetsbolag, och arkitekter i varierande funktioner från stadsplanering till inredning.

  • I Ulricehamn har varje projekt en ny jury där hälften har konstnärlig utbildning eller kompetens. Den övriga hälften är representanter för brukare, byggledare och andra.
  • I Sandviken finns ett råd med sakkunniga: Stadsarkitekt, stadsträdgårdsmästare och konstkonsult.
  • I Karlstad inrättades Rådet för konstnärlig gestaltning 2009, i samband med att kommunen året innan hade antagit enprocentsregeln. Rådet anlitar extern kompetens för fyra år i taget: Tre med specialistkompetens inom konst och en inom stadsplanering. Ordinarie medlemmar är tjänstepersoner från tre av kommunens förvaltningar: kultur- och fritidsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen samt teknik- och fastighetsförvaltningen.

Källa: Konstnärsnämnden, 1% för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö (2020)